Om du missat del 1 kring hur jag halkade in i börshandel med råvaran Kaffe så kan du läsa ikapp här. Men nu fortsätter redogörelsen för hur tillgång och efterfrågan på Kaffe i allmänhet och Arabica kaffe i synerhet fungerar. Det är en ganska mastig läsning, beräknad lästid minst 6 minuter. Men orkar du klart, så vet du det mesta som finns att veta kring fundamenta kring kaffe. Enjoy!
Gillar du vad du läser sprid till andra du tror skulle uppskatta detta inlägg. MVH @Coffee_Trading
En stökig prishistorik
Man kan nästa ana varför kaffet påstås vara världen mest volatila råvara när man ser en längre prisgraf. Nedan mätt för Arabica kaffe:
Graf sedan tidigt 70-tal. 200%+ rusningar på 3 år är inte direkt ovanliga. Likaså priskollapser är frekventa.
Bara i prisgrafen kan man se att det finns en enorm SWING-trading potential i denna råvara. Man kan också ana att det inte har varit så lätt alla gånger som kaffe odlare att leva med osäkerheten vad man får ut av sin kaffeskörd från år till år. Jag vill påstå att i Brasilien ligger självkostnadspriset för kaffe (i snitt) runt 115-120 cent per pound för arabica kaffe (KC1) för det är där i krokarna som Brasilianska staten gått in med stödköp historiskt.
Ett halvdött OPEC för kaffe
1962 gick de kaffeproducerande länderna ihop för att försöka hålla kaffepriset högt och stabilt. Innan hade de central och sydamerikanske producenterna gått ihop efter andra världskriget för att försöka lyfta kaffepriserna med egna överenskommelser Men 1962 slöts en mer global pakt, ICA (International Coffe Agreement). Kaffe-överenskommelserna avsåg att hålla i 5 år åt gången. Till dags dato har det skrivits under 5 avtal, det sista 2007. Men fram till 1990 rådde det strikta produktionskvoter vilka avskaffades därefter efter som de deltagande länderna hade svårt att hålla sig till överenskommelserna. Så från 1990 övergav man produktionskvoterna. Sedan 1990 har det i praktiken varit en fri marknad avseende produktions volymer.
Idag livnär sig 25 miljoner människor på att odla kaffe vilket gör att det är en röst-stark grupp rent politisk i många kaffeodlande länder. Det är en grupp som, framför allt i Brasilien, politiker inte ignorerar. Därför är det inte ovanligt att länder stöttar sina kaffeodlare så gott dem kan när världspriserna faller ned under produktionskostnaderna. Intäkterna av kaffe exporten som är i dollar är också ofta ett välkommet tillskott av dollar till länder som behöver importera mycket av sin konsumtion från utlandet.
Kaffe priset är i sin tur beroende av valuta-fluktuationer och har på senare tid en positiv korrelation med kaffepriset. Vi kan ana det i nedanstående graf som visar brasilianska valutan mot dollarn jämte kaffepriset. Så om du handlar kaffe på fundamenta är det oansvarigt att inte följa Brasilianska Realen mot Dollarn.
Ett annat skäl till kaffepriserna fluktuerar på detta sätt är att kolla på den produktions-cykel som verkar råda de senaste 40 åren.
1. Priserna nu så låga att de flesta kaffebönder inte odlar något kaffe alls längre, det leder till ett underskott/lågt utbud vilket börjar skicka upp priserna. Priserna under break-even.
2. Att plantera nya kaffeplantor tar tid och att få dem att leverera ordentliga skördar. Priserna fortfarande på väg upp.
3. Väldigt många bönder med möjlighet planterar nu också kaffe för att kunna profitera på de stigande priserna. Priset når nu sin topp.
4. Det enorma överskottet är ett faktum någon skörd senare och det finns för mycket kaffe på världsmarknaden och priset börjar dala.
5. Priserna har varit mycket låga ett bra tag, kaffe-bönderna drar in på besprutning och/eller gödningsmedel och allmän vård av plantorna/träden. Men kaffet fortsätter att ge bra skördar trots minskad ”omtanke” kring skörden. D.v.s. när bönderna drar i bromsen ger det en mycket långsam effekt. Sakta men säkert byter de ut kaffet mot andra mer lönsamma grödor.
Kaffe fundamenta
Fundamenta kan brytas ned längs dimensionerna utbud och efterfrågan. Vilket också kan användas för att analysera kaffe-priset. Så vi startar med utbuds-sidan. Så vart kommer råvaran Kaffe ifrån?
Från jorden till koppen
Kaffe kommer från kaffebusken. Kaffebuskens ursprung är från den Afrikanska kontinenten där den växer vilt. Buskens frön är det vi kallar kaffebönor. Kaffebönorna är inneslutna i ett bär två och två, kaffe-bär (”Coffee berries” eng.) som de kallas. Kaffebären är gröna som omogna och antar en rödaktig färg när de mognat. Se bild:
Kaffebär på en kaffebuske. Innehåller vanligtvis 2 gröna kaffebönor.
Efter att de mogna bönorna plockats så tvättas de ofta så att fruktköttet separeras från fröna. Men ibland lämnas de istället att torka, vilket historiskt har givit ett sämre resultat för smak och därmed använts för bönor med lägre kvalitet. Orostade bönor kallas ofta för gröna kaffebönor (”green coffee bean” eng.) Och är den råvara som handlas världen över. Dessa bönor skeppas sedan vidare till-kaffe rosterierna världen över. Här i Sverige har vi t.ex. Löfbergs, Arvid Nordquist, Gevalia med flera. Rosterierna rostar sedan kaffebönorna och säljer antingen hela bönor eller maler kaffet till kaffe-pulver, eller så processas det vidare och blir snabbkaffe.
Odling
Det kaffe som odlas runt om i världen idag och som säljs som råvara kommer från två sorters Kaffe-buskar. Arabica (Coffea Arabica) är den äldsta sorten med ursprung från Etiopien men odlas över stora delar av jorden idag och står för ca 2/2 av den globala kommersiella kaffeproduktionen. Arabica kaffe trivs bäst i högland och ger sin första skörd runt 4-5 år efter plantering. Kaffe är alltså en relativt långsiktig investering för den som odlar.
Den andra bönan är Robustabönan (Coffea canephora) är den tåligare kusinen till Arabicabönan. När den odlas i Brasilien kallas den ofta för Conillon. Skillnaden mot Arabica är att den har en bittrare smak och högre koffeinhalt samt mycket tåligare som planta. Bra Robustabönor brukar blandas i espresso för den ger en bra Crema (är det som finns på toppen av en espresso). Den klarar av att odlas i varmare klimat och i låglänt terräng samt står bättre emot sjukdomar och skadedjur. Runt 1900 så hittade bönan till Asien från den afrikanska kontinenten. Idag odlas den även på den sydamerikanska kontinenten. Vietnam är en av världens största producenter av Robustakaffe idag.
Hoten mot världsproduktionen
De största hoten mot kaffebusken är dels klimatologiska och dels biologiska.
Torka är ett hot mot skördestorleken. Kaffeplantan är ganska tålig mot torka men lyckas ta sig tillbaka i form ganska väl efter en torka men pågående skörd kan minskas rejält. Kaffe producerat under förhållanden av torka kan även ta skada i termer av smak-kvalitet.
Den andra riktigt stora faran för en kaffebuske är frost. Hur stor faran är beror på omfattningen av frosten samt vart i växtcykeln kaffebusken är. Minst direkt effekt blir det om frost slår till efter skörden, vilket mest påverkar nästa år skörd. Slår frosten till strax innan skörd kan det leda till minskad skörd. Om frosten slår till vid knoppning kan hela årets skörd slås ut i ett slag. Och ofta är det svårt att direkt upptäcka frosten påverkan på plantan. Är frosten intensiv och omfattande kan hela kaffebusken dö. Läs mer detaljer här.
El Niño cyklerna sägs också påverka stora delar av det sydamerikanska klimatet och där med kaffet, vilket alltså kan vara bra att hålla koll på.
Biologiska hot, med andra ord sjukdomar och skadedjur är nästa faktor som påverkar en skörds storlek. Den vanligaste och kanske alvarligaste sjukdomen är lövrost (”Coffee leaf rust” eng.) på Latin Hemileia vastatrix som är en svampsjukdom och sprids med sporer som blåser fram. Svampangreppen sätter sig på kaffebladens undersida. Det orsakar att busken tappar sina löv och i värsta fall dödar hela plantan. I Latinamerika kallas sjukdomen ”Roya”. Robustakaffe är relativt immunt mot lövrosten medan Arabica är känsligt. Kaffebönderna försöker skydda sig med besprutning av kopparbaserade bekämpningsmedel. 2012/2013 inträffade ett utbrott "Roya" i central amerika som slog ut ca 2,7 miljoner säckar kaffe och hotade 374000 kaffe- jobb.
Skörd och produktion
Man mäter alltid produktion av kaffe i termer av 60 Kilos säckar med orostade gröna bönor. Ofta skrivs produktionen ut som antal 1000 säckar kaffe. Framför allt när det gäller nationell eller global nivå. Ett skördeår (globalt) mäts från oktober till september. Totalt producerades 151,6 miljoner säckar i världen under 2016/2017. Alltså från oktober 2016 till september 2017.
Den normala skördetiden för kaffe varierar med vart kaffet odlas i världen. Man har grupperat länderna efter ungefärlig skördestart.
Brasiliens totala kaffe produktion
Som vi ser så måste man ha tvärkoll på vad som händer i Brasilien om man ska handla kaffe baserat på fundamenta. Kaffe handlas och prissätts i dollar och är en mycket viktigt källa för stater till sin valutareserv. Därför tenderar kaffeproducerande stater att aktivt främja sin kaffe-odlare, det är en viktig inkomst för staten. Men nu tillbaka till produktionen och odlandet en stund.
Historiskt har man talat om en växtcykel i främst Brasilien där kaffeskördarna har uppvisat ett mönster av ”AV & PÅ” år. Det vill säga att ett år med stor skörd följts av ett svagt år med mindre skörd. Detta på grund av att kaffebusken måste återhämta sig efter en riktigt stor skörd och därför ”vilar” sig nästföljande år. Dock har brasilianska kaffebönder arbetat med bättre odlingstekniker så dessa AV och PÅ år syns allt mindre idag.
Som vi ser i den undre grafen är skillnaderna från år till år minskande vilket indikerar att ”AV & PÅ år” är en företeelse som spelar allt mindre roll nu förtiden när skördestorleken ska uppskattas för kommande skörd.
För att ge en känsla för Brasiliens inverkan på den globala produktionen av Arabica Kaffe så producerades 2014: 86 257 000 Säckar (60 kg) med Arabica kaffe varav Brasilien stod för ca 37 % av den globala produktionen. Men var i Brasilien produceras kaffe frågar sig en vän av ordning. Se kartan nedan.
Här produceras Arabica Kaffe i Brasilien. Och det är av vital vikt när man ska bedöma frost och torka att veta lite mer exakt vart kaffe odlas. Och hur mycket. Blir det frost i delar av Parana så är det 1,73% av Brasiliens Kaffeproduktion som står på spel vilket i sin tur motsvarar (0,0173x0,37) 0,06% av den totala världsproduktion av arabica kaffe. Är det dags för global kaffepanik, eller är det en icke händelse?
Ännu viktigare är att inse att allt kaffe inte odlas jämnt över en delstat. På kartan ovan är de huvudsakliga kaffeodlingarna utmarkerade med brunt. Men vi ska också ta i beaktning att kaffe odlas på ganska olika höjd trots att kaffe trivs bäst kring 1000-1500 meter höjd. Råder det frost kan vi vara ganska säkra på att frosten är värre högre upp än längre ned. Så allt kaffe odlas inte lika. Och för att få en ungefärlig förståelse har jag skapat följande karta:
Intuituvt kan vi inse att en frost i Mina Gerais vore riktigt illa, medan en frost i Parana långt ifrån lika allvarlig i relation till den globala kaffeproduktionen. Både p.g.a skillnader i odlings-arealer men också på grund av skillnader i topografi.
Lager
Grönt kaffe, d.v.s. gröna tvättade eller torkade kaffebönor som inte ännu rostats har en hållbarhet runt 1 år. I Brasilien är det inte ovanligt att man håller osålt kaffe i lager medan man väntar in gynnsammare världsmarknadspriser. Det innebär i praktiken att det finns ett relativt substantiellt lager av osålt kaffe som man bör addera till världsproduktionen. Är lagret stort finns det mycket kaffe utöver årets skörd att sälja.
Källa ICO
Lagret av kaffe i Brasilien brukar variera mellan 2-16 miljoner säckar kaffe och storleken därav brukar har stor inverkan på Arabica priset.
Kaffet i din butik
Du kanske har funderat över att kaffet som du brukar köpa inte varierat i pris lika kraftigt som prisgrafen i början indikerar? Kaffe har olika kvalitet runt om i världen, i Skandinavien har vi generellt sätt hög nivå på det kaffe vi dricker. Medan det i USA varierar betydligt med kvaliteten. Så bryggkaffe består ofta av en blandning av Arabica och robusta bönan. När Arabica bönan blir relativt sett dyr så svarar kaffe husen med att ha en större andel av den billigare robusta bönan i blandningen. men det finns en gräns när blandningen börjar smaka så dåligt att konsumenten märker det. Så kaffe-rosterierna håller priset konstant så länge det kan och ändrar istället mixen mellan Arabica och Robusta för att spegla deras relativa priser. Förenklar kan man säga att kaffe-rosterierna tar väldigt liten prisrisk och sjukter över den till producenterna.
Hur handlas råvaran Kaffe?
Arabica handlas i USA (ICE) medan Robusta handlas i London (Liffe). Kaffe handlas i minsta storlek för fysisk leverans om 37500 pounds eller 17 000 kg orostat kaffe. Men priset anges som Dollar (cents) per Pound. Arabica och Robusta kaffe handlas på termin och man kan själv välja vilket kontrakt man handlar och om man vill rulla sina terminer. Den fysiska leveransen görs till större lagringscentraler i USA eller Europa.
Köper du riktigt bra kaffe så sätts priset så att du handlar standard kvalitet där priset sätts och sedan lägger du till fast påslag för bättre kvaliteter.Köper du sämre än standard så är det på samma sätt fast med ett avdrag från råvaruåpriset.
Men eftersom slutkaffe i många fall är en blandning av Arabica och Robusta så måste man ha kolla på båda bönorna eftersom rosterierna switchar till högre andel Robusta om Arabican blir dyr. En del spekulatörer handlar differensen mellan kaffesorterna, när de avviker för mycket från varandra så köper man den som underpresterar och säljer den som överpresterat. En mean reversion trade helt enkelt.
Efterfrågan på kaffe globalt.
För att inte bli allt för långrandig kan man säga att i snitt så ökar den globala kaffe konsumtionen med ca 2,4 % per år och är i princip ingen som helst källa till de kraftiga prissvängningar som vi kan se i kaffepriserna. Men några enkla tumregler. Vid högkonjunktur konsumeras mer och bättre kaffe och motsatsen i lågkonjunktur. Kina spås kunna bli den marknad som framåt skulle kunna driva på ökad efterfrågan, men där finns ingen kaffekultur etablerad ännu. Men Nestlé och andra stora aktörer jobbar på att få med sig de unga välutbildade att börja dricka kaffeprodukter. Men efterfrågaesidan kring kaffets fundamenta är ointressant på kort sikt (0 till 5 år).
Sammanfattning
Så nu när du har lärt dig grunderna för kaffeproduktion och Arabica produktion i synnerhet är du redo att börja analysera väderrapporter, skördeestimat, kolla prisdifferenserna mellan Arabica och Robusta, spana in Realens kurs mot Dollarn, kolla om vi är inne i ett AV eller PÅ år, rapporteras "Roya", om lagren i brasielien är extra stora och så vidare.
Glöm det! I nästa och sista delen i denna serie om hur mitt Twitternamn blev till så kommer du få läsa om hur man kan förlora allt på att handla med fundamenta. Och jag gjorde det för att jag missade EN riktigt stor sak... Snart kommer del 3 med djupdykning i Commitments of Traders (COT) rapporter, samt bra informationskällor kring kaffe över lag! Men mest av allt en berättelse kring fulspelet kring kaffets pris, trust no one...